Likt en liten hamster

hamstrar jag på mig en massa händer. Eller ja, inga riktiga händer, utan bilder på händer. Annars vore jag lite morbid.

Händer har ett sådant starkt bildspråk, det kan man se hos italienarna, som förstärker sitt språk genom att använda händerna.

Funderar på att göra en tidslinje med händer som beskriver hur konflikten ter sig. Eller vilka skador som uppstår.

Jag vet inte. Jag börjar att landa lite på fötterna, men jag är fortfarande lite i förvirringsstadiet. Har nästan helt bestämt mig för att jag vill arbeta med något som jag inte har arbetat med förr. Teckningar och målningar känner jag mig för bekväm med. Det är för uppenbart.

Jag tänker trä och lödning. Något man inte har gjort sedan man gick i grundskolan. Kul!