eller glödritning som det egentligen heter. Det känns kul men jag har ingen aning vart det bär hän, det kan bli bra eller total skit. Det får helt enkelt bära eller brista.
Fast risken med glödritningspenna är väl kanske att många betraktare associerar just den tekniken med högstadiets träslöjdande och på så vis får man per något slags automatik en slags negativ inställning till verket, oavsett hur duktig du som hantverkare blir i utövandet?
Nu har jag förvisso fått smäll på fingrarna förr för att ha haft synpunkter på andras konstnärliga utövande men låt mig säga så här:
Om jag själv hade kommit på den geniala iden att göra det du just nu gör och om verket var mitt så skulle jag nog testa att akrylmåla alla hand- och armytor och antingen låtit resten av trät vara antingen träfärgat + lackat eller kanske t.o.m. betsat?
Anonym: Intressant det du skriver, men jag undrar varför det skulle frambringa en negativ inställning om man associerar det till träslöjden? Det kanske t om skulle vara passande då jag studerar till just lärare, bildlärare närmare bestämt. Fast jag fattar, jag har tänkt att ha med färg då jag tycker att det känns lite platt med att bara lämna det som det är just nu. Tack för tipsen dock! :)
"jag undrar varför det skulle frambringa en negativ inställning om man associerar det till träslöjden?"
Tja, det var väl egentligen (när jag skrev kommentaren) mest en flyktig känsla jag hade.
Skall jag ge mig på att försöka att göra något slags psykologisk analys av hela tankegången så är det kanske att nästan varenda människa väl har något liknande med sig i bagaget ifrån sin egen skoltid och majoriteten av vad som kommer (kom?) ut ifrån mellanstadiets och högstadiets lärosalar hade väl karaktären av "hellre än bra". De flesta kreatörerna i de åldrarna har väl inte helt och hållet kommit upp i sin "prime" ännu och man skäms lite för det man gjort även om alla runt omkring en (utom mobbarna då) står och blåljuger och säger "ååååh så fint, har DU gjort den alldeles själv" och så vidare. Och man vet ganska säkert att de gör sig till så mycket de bara kan för att lindra ens ångest i alla fall lite. Typ. ;-)
Jag förstår tankegången helt och fullständigt. Kanske är det så att folk har en sådan association till träslöjden i mellan och högstadiet, jag hoppas inte att det är så, men kanske? Själv har jag inte det och det du beskriver kan jag inte känna igen att ha upplevt. Kanske är det estetjäveln i mig som alltid tyckt att det har varit roligt med sådana ämnen i skolan. Kanske för att jag aldrig någonsin fick uppleva mobbning. Kanske får verket en negativ inställning hos folk, men kanske så är det helt okej då jag tycker att det är en kul grej att göra just nu. Sen självklart hade det spelat en större roll om det hade varit ett verk till en utställning där man säljer. Då hade jag varit mer av en sell out och fogat mig för massan. ;)
Jag har tittat på den varje gång jag har varit i skulptursalen. Får mig att tänka på träslöjd och lukten av sågspån. Mmmm. Det blir skitsnyggt.
ReplyDeleteRoligt att testa nya saker.
ReplyDeleteFast risken med glödritningspenna är väl kanske att många betraktare associerar just den tekniken med högstadiets träslöjdande och på så vis får man per något slags automatik en slags negativ inställning till verket, oavsett hur duktig du som hantverkare blir i utövandet?
Nu har jag förvisso fått smäll på fingrarna förr för att ha haft synpunkter på andras konstnärliga utövande men låt mig säga så här:
Om jag själv hade kommit på den geniala iden att göra det du just nu gör och om verket var mitt så skulle jag nog testa att akrylmåla alla hand- och armytor och antingen låtit resten av trät vara antingen träfärgat + lackat eller kanske t.o.m. betsat?
Anonym: Intressant det du skriver, men jag undrar varför det skulle frambringa en negativ inställning om man associerar det till träslöjden? Det kanske t om skulle vara passande då jag studerar till just lärare, bildlärare närmare bestämt. Fast jag fattar, jag har tänkt att ha med färg då jag tycker att det känns lite platt med att bara lämna det som det är just nu. Tack för tipsen dock! :)
ReplyDeleteOlga skrev:
ReplyDelete"jag undrar varför det skulle frambringa en negativ inställning om man associerar det till träslöjden?"
Tja, det var väl egentligen (när jag skrev kommentaren) mest en flyktig känsla jag hade.
Skall jag ge mig på att försöka att göra något slags psykologisk analys av hela tankegången så är det kanske att nästan varenda människa väl har något liknande med sig i bagaget ifrån sin egen skoltid och majoriteten av vad som kommer (kom?) ut ifrån mellanstadiets och högstadiets lärosalar hade väl karaktären av "hellre än bra". De flesta kreatörerna i de åldrarna har väl inte helt och hållet kommit upp i sin "prime" ännu och man skäms lite för det man gjort även om alla runt omkring en (utom mobbarna då) står och blåljuger och säger "ååååh så fint, har DU gjort den alldeles själv" och så vidare. Och man vet ganska säkert att de gör sig till så mycket de bara kan för att lindra ens ångest i alla fall lite. Typ. ;-)
Jag förstår tankegången helt och fullständigt. Kanske är det så att folk har en sådan association till träslöjden i mellan och högstadiet, jag hoppas inte att det är så, men kanske?
ReplyDeleteSjälv har jag inte det och det du beskriver kan jag inte känna igen att ha upplevt. Kanske är det estetjäveln i mig som alltid tyckt att det har varit roligt med sådana ämnen i skolan. Kanske för att jag aldrig någonsin fick uppleva mobbning. Kanske får verket en negativ inställning hos folk, men kanske så är det helt okej då jag tycker att det är en kul grej att göra just nu. Sen självklart hade det spelat en större roll om det hade varit ett verk till en utställning där man säljer. Då hade jag varit mer av en sell out och fogat mig för massan. ;)
Händer händer händer!
ReplyDeleteFår se den live idag ;)